Tänk om man skulle våga göra allting man vill göra.

Ändra klädstil, ändra frisyr, resa jorden runt, vara med i en musikal + 100 andra saker.

Så varför gör man inte bara de sakerna då?

Vad är man rädd för?

Vad är det värsta som kan hända?

Om man siktar mot stjärnorna och missar kommer man till månen.

Det är bättre än stjärnorna.

 

Då det för en gångs skull varit en solig dag, har jag suttit på rummet.

Läxhögen är inte så hög, men tanken om man ska börja skriva inlämningsuppgifterna redan spökar i huvudet.

Så vad kan man göra?

Tyvärr solen, du får vänta ett tag till.

Jag gjorde det oförlåtliga..

Jag öppnade den här länken och nu är jag fast i en drömvärld.

Tänk att få bära en av de där klänningarna, det skulle vara som drömmen man hade om att få vara prinsessa då man var liten.

 

Då jag skrev mitt förra inlägg glömde jag det faktum att mitt internet inte fungerar så bra... Det är min ursäkt.

Men nåja..

Här är en bild på mitt rum i stan.

 

 

Dagens konstaterande: Även på en lugn dag kan man vara stressad

I natt kära läsare lämnar vi (orkestern, höhö) landet, tar en båt och kör till Estland. Ska bli ganska roligt. Kommer hem på måndag eller tisdag, så tills dess kommer min blogg att sova. Vilket jag också borde eftersom ja ska stiga upp 03.30, suck... Blev inte så långt inlägg men det var allt jag hade att säga.
God natt!

Jag tänkte berätta lite vad som hände mig under resan till Åland.

Vi (Emma, Bina oc jag) åkte iväg på måndagen och sov en natt i Åbo. På vägen ner till Åbo tyckte Bina och Emma att det var på tiden att dom berättade om hur det är på Åland dit vi ska; Man måste ta två färjor för att komma dit, det finns ingen dusch, enda WC:n som finns är ett utedass, det finns bara ett rum förutom köket och hallen i huset så man måste ta bort alla madrasser på morgonen och sen på kvällen rada ut dem igen, det finns ingen strand där i närheten utan man måste ta bil dit, och det finns mångs fästingar där.

Ni kan gissa hur det känns att få reda på de sakerna..

 

Nåja.. Efter att vi dushat i Åbo och tagit båten (Siljaline Galaxy (för första gången i mitt liv) ) kom vi till Åland, en dag före lägret började. Allt som dom hade sagt stämde och lägret började. Det var kul med barnen, de var ganska vilda men det gick bra. På fredagen var lägret slut och vi åkte iväg till Mariehamn.

 

Efter att vi fört in alla saker där vi ska sova (på luthergården (det finns dusch) ) gick vi runt lite på stan. Efter att vi ätit på stan var det dags att jag blev bjuden på min efterlängtade bollaglass. Jag och Emma satte oss ner medan Bina gick in i en affär. Vi haden inte hunnit sitta där så länge innan jag hörde ett "splat" och kände någonting på mitt huvud. Perfekt. En fågel sket på mig.. Men det var ganska rolit, den missade glassen i.a.f.

Som tack för att jag kommit med som hjälpledare fick jag en prins (groda) som, om man vrider upp den, börjar flaxa med benen och hoppeligen kan simma. Efter en dusch var det dags att sova, men det var lite svårt eftersom dom spelade musik på hög volym över hela Mariehamn.. Zzz

 

Dagen efter bar det av med båten, Silja Europa (verkligen fin båt!), till Åbo där jag vinkade av Bina och Emma. De skulle på ännu ett läger i Södra Finland, skicket på den lägergården var ungefär samma som på Åland, medan jag tog bussen upp till Närpes eftersom jag skulle jobba veckan efter.

 

Både bra och dåliga minnen kom med hem från Åland.

 

 

Grattis alla Saror som finns där ute i världen, idag är det vår namnsdag.

Dagen till ära blev jag bjuden på pizza (kanske inte dagen till ära) och jag fick följa med och se då Erika tävlade. Hon sprang 200m och vann.

 

Har idag, för första gången i hela mitt liv, varit med om att bli omkörd av en lastbil på en väg man får köra 100km/h. Ganska häftig upplevelse då det är en lastbil med två vagnar och som knappt kör snabbare än bilen man sitter i, och försöker tränga sig förbi.

 

Var "in till stan", om man kan kalla det för stad, och hittade ett lopptorg och en eko-butik. På loppiset (?) fanns det  inte så stort utbud i klädväg men jag blev två muggar och en film rikare, och från eko-butiken köpte jag shampo.

 

Imorgon vänder vindarna hemåt. Kommer att sakna Kalajoki. Men det ska bli skönt att inte anstränga sin hjärna dygnet runt för att försöka förstå vad alla säger.

Har haft en bra dag idag. Finskan börjar flyta på ganska så bra nu.

Vi åkte iväg till en villa och var där halv dagen, kul kul. Medan vi var där fick jag träffa min andra småkusin, Karoliina.

Jag och Tiina (Erikas mamma) for på en länk, hela 7,5km. För första gången i mitt liv har jag sprungit över 4 km. Det kändes bra då, men nu plågas jag med en stor blåsa under foten..

 

Förstår inte hur folk årkar springa ett helt maraton..? Och hur deras fötter överlever.

Kanske dom har vanare fötter än jag har..

 

På kvällen åkte jag, Karoliina och Erika iväg till stranden där de visade mig runt lite.

 

Det är inte så öde här som på bilden, på sommaren kryllar det med folk på stranden som är flera kilometer lång.

 

 

 

 

 

Det är fint här och jag mår bra.

Det blir fort tråkigt och jag har lite svårt att förstå allt dom säger. Men jag försöker se glad ut och låtsas förstå, hoppas de inte synar min bluff dock.

Har träffat min jämnåriga småkusin och att träffa henne och hennes mamma är så gott som det roligaste jag gjort här hittills, förutom att sitta här i soffan och läsa en bra tidning eller se på en film.

Men det är inte så dåligt som jag kanske får det att låta.

 

 

Har fått sommarlov och i morgon börjar mitt sommarjobb på gravgården.
Ska bli helt nice. Bara det inte regnar..

Har varit på studentkalas tre dagar i rad.
Man börjar känna sig lite tjock på alla tårtor och godsaker man har ätit, men ibland måste man få njuta utan skuldkänslor!
Tyvärr har jag inga bilder alls, kameran fick stanna där hemma.
Men ni kan få njuta av denna fina studentmössa från google.

Har klippt håret (eller inte jag förstås utan frissan) och satsade på en lugg, trivs ganska bra med den.
Allting är väldigt stressigt nuförtiden. Hinner knappt med själv.
Varför blir det så? Att man har för höga krav på sig själv.
Man blir ju bara trött och slutkörd av det.
Att förstå sig på en människas hjärna och tankesätt är inte det allra lättaste.
Inte ens sin/sitt egen/eget.

Jag är hel! Lite blå, men hel.
Ukkohalla var fantastiskt fint.
Dock har jag insett att skidsemester inte är något för mig, inte ännu i alla fall. Man faller alldeles för mycket!
Eller ja.. jag gjorde det.
Så ganska skönt är det att vara hemma igen.
Men det var värt det. Utsikten från toppen var helt.. jätte vacker.


bilderna är tagna med telefonen

Vi kom hem igår och idag ska jag till underbara Maria för att färga mitt hår och sen blir det pizza med fantastiska människor till sist ska vi till Fila på filmkväll för att sen avrunda dagen med att sova över hos Maria.

Har fått sportlov och om någon timme bär det av till Ukkohalla.
För första gången i mitt liv ska jag på en skidresa. Hoppas man inte bryter benet..

Johanna's självporträtt!

Juli:



Spenderade hela månaden i Kenya.

Augusti:



Kom hem från Kenya och började skolan.
Första veckan var hemsk, men det blev bättre.

September:



Jag fyllde 16. Slutade fotboll och började ta sånglektioner.

Oktober:



Fick två hål till i öronen.

November:



Årets händelse: min syrras bröllop.
Min blogg blev en fotoblogg.

December:



Var på den sjungande julgranen. Lucia (blev "ensam" igen). JUL!



Mina julklappar.



Och bäst av allt, MVV.