Ååh vad jag inte tycker om känslan av att man aldrig kommer att träffa vissa personer igen.
Även om vi kanske kommer att träffas igen.
Har spenderat helgen med ungdomsmöten som leddes av två helt fantastiska personer.

Inget är som det en gång var. Allting du sa var percis hur jag kände, men endå kändes det som att du inte menade mig. Som att du har gett upp hoppet på mig. Eller kanske det är jag som har gett upp hoppet på dig?
Och börjat försöka för mycket?
Jag vet innerst inne att jag behöver dig, men vet inte vad jag ska göra för att äntligen på träffa dig. Du som jag väntat på i hela mitt liv.
Du räddade dom, dom som ingen trodde kunde räddas. Så varför räddar du inte mig?

google pic

Min sminkväska.. Jag gissar att ni alla har väntat med hög spänning på vad som finns i den.

Det beror lite på vilken årstid det är.
På sommaren finns det bara mascara, om ens det, i den.
På hösten finns endast puder och mascara.
Och nu på vintern då hyn inte är den finaste finns foundation (?), brun rouge och mascara. Alla väldigt svårstavade.

Är magisk. Den skickar ut elektiska stötar i kroppen och får pulsen att öka. I sagor kan den rädda liv.

Hemma i vårat eget kök!
Där kan man beställa preicis vad man vill (men man kanske inte alltid får det man vill), det har öppet dygnet runt och man kan äta där i bara pyamas och den snygga morgonfrisyren.

... and there's no one who can save me

Vet inte riktigt vad dagens humör är. Men denhär låten brukar få mig glad, så det kanske smittar av sig till er.

Det finns så många gosiga djur jag skulle vilja ha men bl.a




En Dvärgtax





och en söt liten katt





+ en söt minigris

Idag har jag sökt vidare till andra skolor.
Man känner sig lite gammal då man tänker att man på hösten börjar i gymnasiet (om man slipper in då förståss).
Det känns som att man just började förskolan.
Livet går snabbt. Väldigt snabbt. Man hinner knappt blinka så är det en ny dag.

Jag Sara Inger Marianne Sjöbacka, förkortas SIMS vilket jag tycket är ganska coolt.
28 september 1995 kom lilla jag till världen, även samma år som Finland vann ishockey VM.
Jag är ett missionärsbarn, och har bott i Kenya, Afrika, de 6 första underbara åren av mitt liv. Då jag var 6 år och 3 månader flyttade vi upp hit till kalla Finland, vilket jag inte tyckte om. Jag skulle gärna bo kvar i Kenya och jag kallar mig själv inte bara finländare utan även kenyan, eftersom jag har två hemländer.
Sedan vi flyttade hit har vi bott i samma lilla by, i samma hus.

Jag har en mamma, pappa, storebror 22 år och storesyster 20 år vilka jag älskar otroligt mycket och de är mycket viktiga i mitt liv. Detta gör dock att jag är det yngsta barnet som oftast är lite mera bortskämt än alla de andra barnen, och det stämmer i mitt fall.
Just nu är jag det enda barnet som bor hemma de andra har flygit ut ur boet och skaffat festman och flickvän.
Jag är ganska rolig enligt vissa personer och jag kan mumla med stil enligt andra.
Jag försöker att gör allting enklare än vad det egentligen är och enligt mig är jag ganska simpel.
På senaste tiden har jag försökt att glömma allting som är dåligt med personer och bara fokusera på de bra sakerna med dom. Livet blir enklare och ens stubin blir lite längre än vad den var förut.
Du vill inte träffa mig om jag är trött och hungrig, men om du kan hantera mig då och inte få i nerverna av mig får du ett + i marginalen.

Day 1 – A photo of yourself and a description of you.

Måste erkänna en sak.. konstigt nog var det skönt att vara i skolan igen.

Inte roligt för att man får läxor och måste vara på lektioner och sånt, nej för att man får träffa alla glad, coola och snygga kompisar. Har saknat dom lite smått över lovet. <3

Vill gå på ändlösa stränder med solen vid horisonten.
Vågornas slag mot stranden och lövens dans med vindarna är det enda som hörs i den tysta sommarnatten.
Känna sanden mellan tårna och vattnets svalkande pustar mot huden.
Skulle gå  helan natten, utan mål och utan bekymmer.
Tankarna skulle flyga iväg med vinden, allting skulle vara perfekt.

Varför är det lättare att hjälpa andra med deras problem, då man känner sina egna problem bättre än någon annan?


Det kändes som sommar då jag vaknade i morse. Solen sken starkt, det blåste lite och fåglarna kvittrade. Det fanns ingen snö i trädtopparna och himlen var blå. Sen såg jag snön på marken och visste att det fortfarande är vinter. En positiv sak är att det börjar bli varmare, men inte ens i närheten av sommarvärmen.

Why try to be someone else than yourself?