Sitter och chattar med kompisar jag inte pratat med på typ hela sommaren, och märkte att jag verkligen saknar dem. Har inte träffat dem och vet inte när ja kommer att ha tid att göra det heller för nästa vecka har vi (närpes skolmusik kår) kurs hela veckan och sen åker vi till Kroatien i två veckor. Och då börjar nästan skolan.

Har varit till Vasa idag med elina och sett på eclipse och gått lite på stan. Jag är en stolt ägare av en karahuppari :D Dom är såå mycket skönare och snyggare än dom som finns på damsidan.

Dagens lärdom: gråt när du behöver gråta, annars slutar det illa.
Eller kanske inte illa, men man är glad på utsidan men ändå känner man en gnagande känsla inom sig som inte försvinner hur kul man än har. Man kanske glömmer bort den för stunden men sen kommer den smygandes tilbaka igen och den är inte så lätt att få bort. Man måste gråta massor för att den ska försvinna och de tårarna kommer inte bara sådär *poff*. Så man ska verkligen gråta när man behöver det för det är inte en behaglig känsla.