Efter regn kommer solsken. Men efter solsken kommer också regn.

Nu ha renge komi. Hela resan ha vari solsken (inom mej) men nu kom regne då verkligheten kom ikapp. Resan var som en underbar dröm. Men nu är den över och man är tillbaka i vardagen.
Saknar folket så grymt ! De är nästan så att man önskar att man satt i bussen igen på den ca. 4800 km långa resan fram å tibak ti Kroatien med 40 andra personer i samma buss. De e så lungt utan dom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0