Mitt 2011

Juli:



Spenderade hela månaden i Kenya.

Augusti:



Kom hem från Kenya och började skolan.
Första veckan var hemsk, men det blev bättre.

September:



Jag fyllde 16. Slutade fotboll och började ta sånglektioner.

Oktober:



Fick två hål till i öronen.

November:



Årets händelse: min syrras bröllop.
Min blogg blev en fotoblogg.

December:



Var på den sjungande julgranen. Lucia (blev "ensam" igen). JUL!



Mina julklappar.



Och bäst av allt, MVV.

Mitt 2011

Januari:



Vinterdepressionen slog till hårt och mycket gick bara neråt.

Februari:



Jag mådde bra igen och upptäckte det filosofiska inom mig.

Mars:



Längtade till sommaren och allting flöt på som vanligt och ingenting speciellt hände.
Jag försökte göra "The ME-list" men kom inte så långt innan jag glömde bort den.

April:



Var på et fantastiskt EC och var beroende av Gossip Girl.

Maj:



Besökte riksdagshuset i Helsingfors med alla nior och Finland vann Ishockey VM.

Juni:



Fick sommarlov. Återfann kärleken till våra katter. Åkte till Åbo på Sång- och Musikfesten Ta i ton. Fick en ny kamera. Slapp in på Övis. Resan till Kenya närmade sig. Hade en fin midsommar med fina personer.


Under Ytan

God Jul & Gott Nytt År! (i efterskott)

Jag har hunnit fira en bra jul utan snö, hälsat på underbara släktingar, varit på mellandags rea och fyndat fina plagg, varit på MVV ( YEE, det var bäst! ), fångat en raket på bild, firat nyår, kommit hem från MVV, byggt pussel med mamma, sett på film , och ätit många godsaker.
Bilder kommer (inte på då jag äter).



Varför väljer vissa en partner nästan endast baserat på hur de ser ut?
Tänk er ett hav, du kan bara se ytan. Ytan kan vara hur vacker som helst.
Men under ytan gömmer sig både fina och fula fiskar och både stora och småa stenar.
Så är det ju också med oss människor.
Alla har mer eller mindre fina sidor, och man visar den ena mer än den andra.
Men om man bara fokuserar på ytan ser man inte vad som finns på djupet.
Man blir lixom blind för att se de fula fiskarna och de stora stenarna.
Men mitt i alltihopa dyker även de upp till ytan (kanske inte stenarna men fiskarna) och då kommer det som en chock.
Och i slutändan har båda personerna blivit sårade.
Men så är inte alltid fallet.

RSS 2.0